ewalinda

Hej peeps.

Har precis kommit in från en lång prommis i bergen
med min Pälskling , snart kommer Pedro hem,
då ska vi ut och springa, hejaheja.

Förövrigt så har jag alldeles för mycket tid över till
tänkande och grubblande. För ovanlighetens skull... eller?
Att springa och promenera är bra, det sorterar tankarna,
vad som är värt att ödsla tid att fundera över och vad som inte är.
Ändå så är jag inte nöjd. Det är något som fattas här.
Nej, det är mycket som fattas här och jag kämpar varje dag
med funderingar på om det är det här jag verkligen vill.
Men samtidigt vem vet det vid 23 års ålder?
Saknar dock någon att kunna bolla mina tankar med
över en kopp te i en mysig soffa! Jag saknar mina vänner..

Ta vara på det vänner som finns runt i kring dig just nu.
Man vet aldrig när man kommer stå helt själv.
hugz